Johan Bures släktbok 1400-1640

Köp Johan Bures släktbok som USB-minne

Köp som medlem i Genealogiska Föreningen

Johan Bures släktbok bygger på uppgifter från den svenske medeltidsforskaren Johan Bures släktforskning. Släktboken innehåller cirka 3 000 personer från omkring år 1400 fram till första hälften av 1600-talet. Ett mindre antal anteckningar med kompletterande uppgifter om senare ättlingar är tillagda på 1700-talet. Bure var den förste ofrälse privatpersonen i Sverige som bedrev släktforskning och den förste som ägnade sig åt icke adliga släkter.

Genealogiska Föreningen ger ut den berömda släktboken på usb, där Urban Sikeborg är författare till materialet. Det är första gången en handskrift ges ut i sökbar form på detta sätt. Dvd:n är gjord för Windows.

(Informaatio suomeksi/Information på finska).

Till artikel i Helsingborgs Dagblad med kompletterande länkar

 

Videofilmer om Johan Bures släktbok. Klicka på bilderna

Urban Sikeborg
Författare Urban Sikeborg berättar om Johan Bure och bakgrunden till släktboken på dvd. (Cirka 20 min)
Johan Gidlöf
Johan Gidlöf berättar om hur dvd:n fungerar. (Cirka 20 min)
Erland Ringborg
Erland Ringborg berättar om bakgrunden till framtagandet av släktboken på dvd som säljs av GF i Sundbyberg, Stockholm. (Cirka 5 min)


Innehållet på dvd:n Johan Bures släktbok
Varje person som nämns har en egen personakt där släktbokens samtliga uppgifter personen finns samlade med kommentarer. Många av personakterna har dessutom kompletterande hänvisningar och uppgifter ur tryckta och otryckta källor och bearbetningar. Skivan har goda sökmöjligheter och du kan växla mellan personakter, släktträd och de avfotograferade sidorna där personen nämns.

Skivan innehåller även omkring 2 400 fotografier av relaterade handskrifter som rör Johan Bure, hans släktbok och hans esoteriska föreställningar fram till år 1750 i finska Riksarkivet, svenska Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Uppsala universitetsbibliotek, Linköpings stiftsbibliotek och Riddarhuset. Bland handskrifterna ingår Johan Bures handskrifter Adulruna rediviva (Uppsala universitetsbibliotek) och Cabbalistica (N24, Linköpings stiftsbibliotek) liksom hela Nils Jakobsson Burmans stora släktbok »Bure Ätten» med dess kompletteringar av Johan Bures släktbok fram till 1700-talets första del.

På skivan ingår en omfattande dokumentation (ca 500 A4-sidor) med artiklar om Johan Bure och hans familj och hans släkthistoriska verksamhet och föreställningar. Dokumentationen omfattar en ingående analys av släktboken i dess olika versioner och dess trovärdighet utifrån en rad olika aspekter. Fil. dr Tiina Miettinen, som upptäckte en originalversion av släktboken i finska Riksarkivet 2008,  har därutöver skrivit en artikel på finska respektive svenska med presentation av släktboken för en finsk publik.

Till grund för dvd:n Johan Bures släktbok ligger sollentunabon Urban Sikeborgs transkription av dels den originalversion av släktboken, som historikern Tiina Miettinen upptäckte, dels en svensk avskrift från 1714 av en första version av släktboken. Den databas som skapats och består av 3 000 personakter, håller en hög kvalitet för att också kunna användas för akademisk forskning. Databasen kommer att vara sökbar utifrån en rad parametrar. I varje personakt har samtliga omnämnanden i släktboken av personen i fråga lagts in i bokstavstrogen återgivning tillsammans med text- och innehållskritiska kommentarer. I många fall finns dessutom kompletterande uppgifter från andra källor tillagda.

Om Johan Bure och hans unika släktbok

Porträttet av Johan Bure är fotograferat av Bengt A Lundberg 2005. Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöbild (licens CC-BY).

Porträtt av Johan Bure. Foto: Bengt A Lundberg 2005. RAÄ:s Kulturmiljöbild (licens CC-BY).

Fornforskaren och mystikern Johan Thomasson Bure (1568–1652) har beskrivits som en stormaktstidens portalgestalt. Han var sin tids mest lärda man, en begåvad mångsysslare och tusenkonstnär som blandade klarsynta, vetenskapliga iakttagelser med ohämmad mystik och som i tidens apokalyptiska anda kom att se sig som en Guds profet förutsagd i bibeln. I Johan Bure förenas en utpräglad individualism med en stark släkttillhörighet. Han lägger i dagen en tydlig medvetenhet om vad som skiljer honom från andra samtidigt som han tillskriver mormoderns norrländska släktkrets, Bureätten, upphovet till denna individualitet, och det i en tid när härstamning och släktförbindelser i högre utsträckning än tidigare kom att betraktas som avgörande för en människas sociala kapital och livsöde, hennes själva väsen och sociala status. I ens meritförteckning ingick inte bara de egna förtjänsterna utan även förfäder och fränder.

Johan Bure var den förste ofrälse privatperson i Sverige som bedrev släktforskning på sin fritid och den förste som ägnade sig åt icke adliga släkter. Han tillbringade mer än fyrtio år – från 1598 eller 1599 och ännu 1641 – med att kartlägga sin och sin första hustrus släkt, och forskningsresultaten sammanställdes till en i flera avseenden unik släktbok.

Sammanlagt omnämner Johan Bures släktbok drygt 3 000 personer: 2 700 personer i själva släktträden, från omkring år 1400 till 1600-talets första del, och omkring 300 andra personer nämnda i samband med dessa. De allra flesta är ofrälse, dvs. icke adliga, och det i en tid då endast adeln ansågs ha anor och vara värda släktutredningar – att utreda allmoge och borgerliga släkter var ett apart beteende på Johan Bures tid. Man kan jämföra med fornforskaren Johannes Messenius, som ungefär vid samma tid (1616) på kunglig befallning gav ut stamtavlor för furstehuset och den yppersta adeln, där dessa kunde leda sin härstamning bakåt till såväl trojanska kungar som Adam och Eva.

Johan Bures släkttavlor omfattar även regioner där ingen adel i princip fanns och därmed inte heller något intresse från krona och frälse att genomföra några släkthistoriska undersökningar. Johan Bure är helt utan motsvarighet i sitt fokus på ofrälse personer och genom att han redovisar härstamning på både mans- och kvinnosidorna i lika utsträckning, oavsett om de varit tjänstepigor, biskopinnor, knektar eller utomäktenskapligt födda.

Släktboksversionerna
Johan Bure gjorde åtminstone två versioner av sin släktbok, en ursprunglig och en renskriven version. Den ursprungliga autografen som legat till grund för de två svenska, delvis ofullständiga och korrupta släktboksavskrifterna i Uppsala universitetsbibliotek från 1714, är nu förlorad. Släktboksautografen, som upptäcktes 2008, upprättades av Johan Bure i februari 1613 och redogör för tre ofrälse släktkretsar: den så kallade Bureätten från Skellefteå i Västerbotten vilken Johan Bures mormor tillhörde; Johan Bures morfars fars ättlingar – allmoge och präster i främst Uppland – samt Johan Bures första hustrus borgerliga släkt i flera mellansvenska städer.

De svenska släktboksavskrifterna inleds med en avhandling bestående av tio kapitel som redogör för namnet Bure inom Sverige och utomlands och Bureättens äldsta historia tillbaka till antikens goter och Sveriges grundande. Av denna avhandling finns i autografen endast några få sidor.

 


Bureprojektgruppen
Urban Sikeborg, Sollentuna. Mottagare av Victor Örnbergs Hederspris 2011 för sin källkritiska forskning. Har sedan 1990 publicerat ett större antal person- och släkthistoriska artiklar för Vasatiden och stormaktstiden utifrån primärkällor.
Tiina Miettinen, fil. dr, Tammerfors universitet. Har doktorerat på ämnet ogifta kvinnors förhållanden bland allmogen på 1600- och 1700-talen.
Carl Szabad, Enskede. Mottagare av Victor Örnbergs Hederspris 2013. Tidigare kanslichef på Sveriges Släktforskarförbund, numera konsult och projektledare. Har på uppdrag av Riksarkivets myndighet SVAR, Sveriges Släktforskarförbund och Stockholms stadsarkiv och tillsammans med Johan Gidlöf skapat de flesta av de stora, digitala databaserna i Sverige med sina miljontals poster, bland dem Sveriges Dödbok 1901–2006, Begravda i Sverige, Sveriges Befolkning 1880, 1890, 1900, 1970, 1980, 1990, och Rotemannen
Johan Gidlöf, Älvsjö. Chef för Stockholms stadsarkivs enhet Bearbeta och publicera. Har skapat gränssnittet och de tekniska lösningarna för de stora databaserna på cd och dvd. Se ovan angående samarbetet med Carl Szabad. Driver företaget DigData.
Bureprojektet finansieras av medel från Svenska Litteratursällskapet i Finland och Genealogiska Föreningen.

Om intervjun med Tiina Miettinen i den finska tidningen Seura
Den finska motsvarigheten till tv-programmet »Spårlöst» är mycket populärt i Finland och visas på finska MTV3 under namnet »Kadonneen jäljillä». Seura har gjort ett temanummer i samarbete med MTV3, och denna artikel bygger på en intervju med Tiina Miettinen i hennes egenskap av expert på släktforskning i Finland.

Intervju med Tiina Miettinen i finska Seura, mars 2014 (pdf på finska)

Kort sammanfattning av texten som berör dvd:n Johan Bures släktbok:

  • Artikeln inleds med att Tiina sommaren 2008 hittar en gammal pergamentshandskrift skriven med en vacker handstil i samband med sitt arbete på en historik om godset Fulkila. Hon förstod direkt att detta var en exceptionell och gammal släkthistorik. Det visade sig att detta var Johan Bures ursprungliga släktbok från tidigt 1600-tal, en unik handskrift. Tiina citeras säga att Johan Bures släktbok behandlar alla ättlingar till släkten lika, till skillnad från adeln.
  • Längre ned berättas att Johan Bure bedrev en banbrytande släktforskning för sin tid, men också att han var ett undantag för sin tid genom att han inte begränsade sig till adeln. Hans elev och vän, biskop Johannes Terserus, inspirerades av denne att skaffa mer kunskap om äldre släkter i Österbotten. Detta var en tid då Västerbotten, Norrbotten och Österbotten utgjorde ett gemensamt kulturområde. Terserus’ redovisning av ättlingar till släkten Sursill är början till den moderna finska släktforskningen. Tiina berättar sedan om adelns syften med sitt släktforskande och hur den koncentrerade sig på fädernelinjen enbart och överförandet av det adliga släktnamnet, vapnet och statusen till nästa generation. Hon kommenterar också att en familj kunde vara mer komplext sammansatt i Finland än vad man tror, och att där också kunde ingå andra än de rent biologiska släktingarna.