Innehåll alla nummer
SGT 2023:2
Om ätterna Reuters gemensamma mödernehärstamning. »Ingeborg Bagge« och hennes släktbakgrund
Forskningen efter Elgenstierna har visat att föräldrarna till de adliga ätterna Reuters stammor »Ingeborg Bagge« inte alls var de uppgivna och att hon var ett utomäktenskapligt barn till en »fru Margareta till Lundby«. Denna undersökning tar ett steg till och identifierar fru Margareta som frälsekvinnan Margareta Lydersdotter [Slatte]. Frågan om vem som var Ingeborgs far är fortsatt obesvarad. Undersökningen visar att Ingeborg bör ha avlidit omkring 1632, att hennes patronymikon var Eriksdotter samt att tillnamnet Bagge verkar vara en konstruktion från 1700-talets början. Som källmaterial har främst använts adelsgenealogier, frälselängder, jordeböcker och fogderäkenskaper.
Av Johan Andersson
Uppmärksamma jubilarerna. Tidningsuppgifter som personhistorisk källa
Författaren lyfter fram tidningarnas familjenotiser och visar med exempel från sin egen släkt hur detta material kan användas för att berika kunskapen om människor födda på 1800- och det sena 1700-talet. Författaren visar också att tidningsuppgifter kan vara särskilt användbara om de kombineras med andra källor, både muntliga och skriftliga. Födelsedagshyllningar och nekrologer i pressen är skrivna för att framhålla jubilarens eller den avlidnas lovvärda egenskaper. Mot bakgrund av detta diskuterar och problematiserar författaren tidningsmaterialet som personhistorisk källa.
Av Björn Järhult
Anna Andersdotter och Maria Unnera. Två prästhustrur i småländska Göteryd
Anna Andersdotter och Maria Unnera var ingifta i den småländska prästsläkten Dryander. Det har diskuterats en hel del om deras ursprung, men allt som sagts är inte vederhäftigt. I den här texten har de olika utsagorna granskats kritiskt och det som brister är bortgallrat. Det som finns kvar kan beläggas i källor. Anna Andersdotter var dotter till kyrkoherde Andreas Nicolai i Agunnaryd och hon är nu inplacerad i ett släktsammanhang. Föräldrarna har dock inte kunnat följas bakåt i tiden. Maria Unneras föräldrar var lektor Gislo Unnerus och hans hustru Helena Eriksdotter i Växjö. Gissningar och spekulationer om deras ursprung har rensats bort, men utöver detta har ingen ny kunskap framkommit.
Av Göran Sparrlöf
Vem var kyrkoherdehustrun Maria Jönsdotter i Kullerstad?
Prästhustrur är ofta angivna i herdaminnen och annan biografisk litteratur rörande prästerskapet. Särskilt om litteraturen har några år på nacken kan det finnas anledning att källkritiskt granska dessa uppgifter och inte direkt ta det skrivna ordet för sanning. Artikeln berättar om en kyrkoherde i Kullerstad socken i Östergötland som under 1600-talet var gift med en hustru Maria. Herdaminnet anger denna som företrädarens dotter Maria Jonasdotter. Här visas att kyrkoherdehustruns namn var Maria Jönsdotter och att hon var dotter till en befallningsman från norra Småland. I artikeln finns uppgifter om Maria Jönsdotters familj, vilka kan vara intressanta för annan forskning både i Småland och Östergötland. Att rätt hustru kunde beläggas beror på domboksuppgifter.
Av Olle Elm
Recension av Släktforskarnas årsbok 2023
Av Martin Edgélius
SGT 2023:1
Numret utgörs av ett urval av artiklar i den festskrift som under 2023 publicerats av Släkthistoriska Studier för att hedra Urban Sikeborg på hans 60-årsdag.
Tabula gratulatoria
Bureättlingen herr Roland i Nora (1587–1670). Om en uppländsk kyrkoherdes tillnamnsbruk och nya uppgifter om hans släktkrets
Herr Roland, kyrkoherde i uppländska Nora, var Bureättling och omnämns vanligtvis i litteraturen med dopnamnet Roland, följt av det latiniserade fadersnamnet Olai och sist tillnamnet Bure. Huruvida kyrkoherden faktiskt förekommer i samtida källor med namnet Bure har inte tidigare behandlats närmare i litteraturen. Den här undersökningen lyfter fram ett antal källor där kyrkoherden omnämns med tillnamnet Bure. Utifrån rådande forskningsläge på området analyseras de sammanhang i vilka tillnamnet användes och om det är möjligt att se någon förändring i tillnamnsbruket över tid. Därtill redovisas arkivfynd som ökar kunskapen om kyrkoherdens släktkrets. Bland annat redogörs för hur herr Roland kunde räkna biskopen i Strängnäs, Erik Gabrielsson Emporagrius, som sin frände.
Av Björn Järhult
Trolle i Småland. Ofrälse trollar i Västra härad ca 1610–1730
Att ofrälse personer med namnet Trolle tidigt förekommer på det småländska höglandet är känt sedan tidigare. Någon samlad bild finns ännu inte, men den här inventeringen av ofrälse trollar i Västra härad kan ses som ett bidrag till en sådan. Källmaterial som använts är i första hand mantalslängder, domböcker, kyrkböcker och militära rullor. Inventeringen visar att namnet Trolle i Västra härad var ett tillnamn, men inte ett släktnamn. Namnet har burits av ett begränsat antal individer, det har inte använts konsekvent och det har inte förts vidare till kommande generationer. Den till Västra härad inflyttade Elin Haraldsdotter Trolle faller dock utanför mönstret. Hon tillhörde en ofrälse trollesläkt i Sunnerbo härad och i hennes fall var Trolle ett släktnamn. Fadern, Harald Trolle, kan ha kommit från Östra härad på det småländska höglandet.
Av Göran Sparrlöf
Herr Johan och upprorsmakaren Gustav Vasa
En handling i penitentiariearkivet ger intressanta ögonblicksbilder från Gustav Vasas uppror (eller befrielsekrig, beroende på perspektiv) mot Kristian II. Prästen Johan Johansson tillfångatogs av Gustavs trupper, träffade denne troligen i Norrala, och verkade sedan för honom både som krigare och som präst. Möjligheten att han därvid hade spillt blod är orsaken till att Johan reste till Rom för att få sina synder förlåtna och bli återinsatt som präst. Den latinska texten från penitentiariearkivet återges efter utgåvan i Svenskt diplomatarium och en svensk översättning meddelas.
Av Anders Winroth
Ett sällsynt arvskifte i Huvudstad 1666
Man möter ofta föreställningen att livet förr var hårt, fattigt och grått. Från Huvudstad by intill Vadstena finns ett bevarat arvskifte från år 1666 som tvärtom vittnar om relativt välstånd. Arvskiften, bouppteckningar och testamenten från 1600-talets bondemiljö är ovanliga i våra arkiv och just det här arvskiftet kan ha bevarats för att det har hamnat på »fel ställe« i Vadstena stadsarkiv. Det beskriver dödsboet efter bondeparet Mårten Olofsson och Anna Eriksdotter och hur deras barn fördelade sitt arv. Gården de arrenderade av kronan var något större än en genomsnittlig gård i området vid samma tid. I sina hus hade de rejäla mängder mat, dryck och spannmål, ett omfattande textilförråd, silver och penningar samt en rikhaltig djurbesättning. Arvskiftet är därför ett mycket intressant vittnesbörd om tidens livsvillkor. Inte minst mot bakgrund av att 1600-talets första hälft hade präglats av ett mycket hårt tryck på befolkningen genom de ständiga expansionskrigen, pest- epidemier, översvämning och dessutom, förmodligen, två svåra bränder på den aktuella gården i Huvudstad.
Av Claes Westling
Urban Sikeborg: Bibliografi 1979–2022
Om »Festskrift för att hedra Urban Sikeborg på hans 60-års dag«
SGT 2022:2
Justitiarien Anders Ingelet och tjärhovsinspektorn Anders Hipping. Två inflyttare till Stockholm vid 1600-talets slut och 1700-talets början
Thomas Fürth skriver om två inflyttare till 1700-talets Stockholm, Anders Ingelet och Anders Hipping. Här visas på hur en noggrann sökning i litteratur om de miljöer där dessa verkade kan ge betydande information om deras släkt och härkomst när det kombineras med primärt källmaterial.
Av Thomas Fürth
Släkten Rothstein från Vimmerby
Nichlas Malmdahl skriver om småländske soldaten och sedermera sergeanten Magnus Rothstein (1719–1787) och utreder hans härkomst och närmaste släkt. Magnus Rothstein hade inte mindre än tio barn varav nio bildade egna familjer. Det resulterade i över 60 barnbarn till Magnus, vilket säkert gör honom intressant för många släktforskare.
Av Nichlas Malmdahl
Recension: Adelskalendern för 109:e gången
Recension av Adelskalendern 2022. Kalendern kallades i vart fall förr för Sladdran inom adeln då den var viktig för att hålla reda vilka man kunde gifta sig med, alltså inom adeln. Just den egenskapen hos kalendern kan göra den svår att läsa. Recensionen försöker bena ut dessa svårigheter och bidra till en ökad förståelse för vad kalendern egentligen är (och har varit).
Av Michael Lundholm
Recension: Den gamla lagen och den nya
Recension av Patrik Åströms genom Svenska fornskriftsällskapet 2016 utgivna »Tendensen i Kristoffers landslag«. Grundfrågan, som inte är ny, är om det fanns en aristokratisk tendens i lagen jämfört med Magnus Erikssons landslag och om Karl Knutsson skulle avlyst lagen av detta skäl. Åström besvarar frågan nekande och går som ett led i svaret igenom bland annat förändrade rättsregler för skattebönder och landbor i perspektiv av den medeltida agrarkrisen.
Av Michael Lundholm
Ett släktforskarbibliotek 1–6
Från sitt eget bibliotek väljer Michael Lundholm ut och beskriver med ett par meningar upp till en handfull bra handböcker på för släktforskare viktiga områden. I detta nummer presenteras sex områden nämligen basbiblioteket, administrativ historia, ortnamn, personnamn, metrologi och kartor. Varje presentation avslutas med några kommentarer och tillgänglighet samt pris.
Av Michael Lundholm
Den adliga ätten Wefverstedts ursprung och äldsta släktled
SGT 2022:1
Den adliga ätten Wefverstedts ursprung och äldsta släktled
Johan Anders Wefverstedt (1697–1757) adlades 1743 och introducerades 1746 som adliga ätten Wefverstedt (nummer 1888) på Riddarhuset. Gustaf Elgenstierna uppgav att fadern Mattias Wefverstedt (1669–1738) tog namnet från Väversunda socken där han var född samt att farfadern var en korpral Olof Larsson Panck vid Östgöta kavalleriregemente. Här redovisas resultatet av en utredning om korpralen och hans fäderneanor, som alla var hemmahörande i Väversunda, samt korpralens barn.
Av Susanne Gustafsson
Hushållerskan Brita Stina – alias Christina Charlotta – Apelgren 1799–1878. Om hennes eget och hennes barns liv
Vid utforskandet av sin antavla upptäckte författaren sin farfars farfars syster Brita Stina Apelgren (1799–1878). På ytan såg det ut som att hon levde ett efter omständigheterna ordinärt liv som hushållerska om än med flera kullar utomäktenskapliga barn. En upptäckt, visserligen känt i den biografiska litteraturen, var att den första kullen barn var trolovningsbarn tillsammans med sedemera landshövdingen Claes Ulric Nerman (1792–1852) som 1843 blev adlad enligt Regeringsformens § 37. Författaren visar dock att föräldrarna formellt skiljdes. Här får vi berättelsen Brita Stinas och hennes barns liv och en antydan om spännande konsekvenser i framtiden.
Av Olle Elm
I källornas ljus – ett utdrag ur prästsläkten Dryander i Småland
Författaren skärskådar ett råd från Börje Furtenbachs klassiska handbok Släktforskning för alla: Uppgifter i herdaminnen utgivna efter 1920 behöver inte den enskilda släktforskaren granska då herdaminnesförfattarna redan gått igenom relevanta arkiv som domkapitlens. Med exempel från den småländska prästsläkten Dryander visar författaren att herdaminnenas uppgifter från före mitten av 1600-talet ofta är felaktiga och kan både korrigeras och kompletteras med användning av samtida källmaterial. Från mitten av 1600-talet är källorna mer omfattande och då handlar det oftast om att herdaminnena kan kompletteras.
Av Göran Sparrlöf
Recension av »Kyrkoforska: Släktforska i kyrkliga dokument och minnesmärken«
Recension av Sveriges Släktforskarförbunds handbok 20.
Av Göran Sparrlöf
En rättelse
En rättelse av två felaktiga uppgifter i SGT-matrikeln som publicerades i SGT 2021:2.
Av Michael Lundholm
SGT 2021:2
Ätten von Vicken från Riga – Misstag, förväxlingar och påhitt i en gammal stamtavla
Ätten von Vicken kom till Sverige under stormaktstiden med Henrik von Vicken (1624–1690). Den senast upprättade stamtavlan över hans närmaste familj och förfäder finns i Gustaf Elgenstiernas Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Martin Brandt presenterar här resultaten en källkritisk granskning av Elgenstiernas redovisning bland annat med användning tidigare okänt tyskt källmaterial.
Av Martin Brandt
Smedsläkten Willbas ursprung och äldsta led
Anders Klarbring fortsätter sin redovisning av smedsläkter, nu släkten Willbas. Här visas bland annat att tidigare påståenden om en vallonsk härkomst inte stämmer. Släkten redovisas med början från den första namnbäraren kyrkvärden Anders Andersson Willbas och hans hustru Emerentia Pettersdotter från smedsläkten Klenfeldt.
Av Anders Klarbring
Recension av »Släktforskarnas årsbok 2021«
Vad händer med släktforskarnas årsbok? SGT fortsätter med granskning av årets utgåva.
Av Asger Wienberg
Komplettering av Hans Gillingstams bibliografi 2 (1998–2020)
Hans Gillingstams bibliografi har tidigare redovisats 1990 och 1998 i olika publikationer. Här kompletteras den till att innefatta även ett postumt utgivet verk.
Av Michael Lundholm
Svensk Genealogisk Tidskrifts redaktion 2007–2021
Samtliga medarbetare i SGT:s redaktion från starten presenteras i en matrikel.
Av Michael Lundholm
SGT 2021:1
Drabanten Anders Köhler och hans släktingar i det sena 1600- och tidiga 1700-talet.
Drabanten Anders Köhlers släktkrets utreds med källmaterial från en rad svenska städer, norra Tyskland och Finland.
Av Thomas Fürth
Fogden Mats Jöransson på Kopparberget och hans släkt
Det påstås att den adliga ätten af Nordins (nr 302) stamfar var dotterson till fogden vid Kopparberget och borgmästaren i Enköping Mats Jöransson och att denne varit gift med Elisabeth, dotter till Jöns Danielsson (Svinhufvud i Västergötland nr 199). Här visas att en sammanblandning av två Mats Jöransson skett och redovisas fogdens och borgmästarens liv och familj.
Av Stefan Jernberg & Thomas Sverker
Recension av «Svenska släktkalendern 2020«
Av Michael Lundholm
SGT 2020:2
Moder okänd – Teorier om vem som var mor till Ebba Gustava Nordenstedt
Ebba Gustava föddes på Pro Patria i Stockholm 1806 utan känd härkomst. Senast 1815 fick hon namnet Nordenstedt. Av bevarad korrespondens framgår att hennes far var greve Gustaf Löwenhjelm (1776–1856). Men vem var hennes mor? Här dokumenteras en omfattande forskning kring ett antal hypoteser om vem som var hennes mor. Något svar på frågan kan inte ges men redovisningen av forskningen ger dels en pedagogisk redovisning av problemet dels en grund för framtida forskningsinsatser.
Av Jan Appelquist
Hustru Karin i Lövstad – några genealogiska problem inom senmedeltidens östgötska lågfrälse
Hustru Karin var gift med frälsemannen Håkan Jönsson (Lillie av Lövstad) som är belagd 1509–1523. I äldre litteratur har två uppfattningar om hennes härkomst stått emot varan- dra, att hon var dotter till Botolf Holmstensson respektive att hon var dotter till Sven Ingesson. Här visas att det andra alternativet är det korrekta och att det förra uppkommit då Karin var halvsyster på mödernet med abbedissan i Vadstena Birgitta, dotter till Botolf Holmstensson. I artikeln ges också utförlig information om denna släktkrets.
Av Asger Wienberg
Bondhustrun Elin Månsdotters (Ulfsparre) tre söner
Här återkommer Olle Elm i en tredje artikel till släkten Ulfsparre. Denna gång handlar det om de tre sönerna till frälsekvinnan Elin Månsdotter (Ulfsparre), från 1548 nämnd gift med bonden Per Jönsson. Paret levde från 1559 på Bohults frälsegård i Gränna sock- en och hon som änka ännu 1596. Hon blir genom dessa icka adliga avkomlingar en grindana in i det medeltida frälset.
Av Olle Elm
Efterskörd: Rättelser och kompletteringar
Släkten Klint från Östra härad.
Av Göran Sparrlöf
SGT 2020:1
Martin Aschaneus från Aske. Arv, jord och släkt i södra Uppland 1530–1640
I Kungliga biblioteket förvaras en unik sammanställning av släktdokument som forn- forskaren och prästen Martin Aschaneus (död 1641) gjorde för sin släkt från Aske by i Håtuna socken i södra Uppland. Släktboken ger en unik möjlighet att följa arvsskiften och jordtransaktioner inom denna släktkrets under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. Här har dessa sammanställts och analyserats och på basis av dessa upprättats släkttabel- ler för Aschaneus fäderne- och mödernesläkt.
Av Jan Brunius
Minnestavlan i Tuna kyrka i Södermanland
I Tuna kyrka i Strängnäs stift finns en minnestavla, ett epitafium, över kyrkoherden Olaus Bononis Palmberg (1599–1678) och hans familj, tre hustrur och tjugo barn. I Rune Odlanders artikel tolkas minnestavlan genealogiskt med hjälp av uppgifter från gravhällen och skriftliga källor och kyrkoherdens härkomst och släktförhållanden utreds.
Av Rune Odlander
Recension av »Guttormarna – adel, präster, borgare, bönder« av Anders Backgård
Av Magnus Bäckmark
SGT 2019:2
Erik Palmskiölds ofrälse ättlingar – släkten Runells öden under 1600- och 1700-talen
Namnet Palmskiöld är välkänt bland släktforskare främst genom arkivsekreteraren i Riksarkivet Elias Palmskiöld (1667–1719) och hans samling, den sk Palmskiöldska samlingen vid Uppsala universitetsbibliotek. Det var dock fadern Erik Persson Runell (1608– 1687), också arkivsekreterare vid Riksarkivet, som adlades 1681 och tog namnet Palmskiöld. Mindre känt är att Erik Palmskiöld efterlämnade ofrälse ättlingar. Dessa ättlingar använde släktnamnet Runell. I denna artikel utreder Asger Wienberg dessa ättlingars släktförhållanden.
Av Asger Wienberg
Om Samuel Enander av Samuel Enander
Olle Elm publicerade i Svensk Genealogisk Tidskrift 2018:2 artikeln »Helena Ioannis de Rosendaal – biskop Samuel Enanders mor och hennes släkt«. I artikeln utreddes biskop Samuel Enanders (1607–1670) mors ursprung och korrigerades en rad felaktiga uppgifter som florerat i litteraturen. När artikeln hade slutförts hittade dock Jonas Magnusson en handskrift i den s.k. Westinska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek, en kopia av en skrift författad av biskop Enander själv. I skriften redogör biskopen för sin familj och sina släktförhållanden. Här presenterar och granskar Jonas Magnusson tillsammans med Bo P. Persson skriften samt identifierar och redogör för de personer som skriften omnämner. Skriften visar sig bekräfta mycket av det som har skrivits om Enander men där källäget var svagt.
Av Jonas Magnusson och Bo P. Persson
Gustaf Elgenstiernas ättartavlor
Gustaf Elgenstiernas »Den introducerade svenska adelns ättartavlor« utkom 1925–1936. Nio band omfattande ungefär 7 100 sidor med information om drygt 3000 på Riddarhuset introducerade ätter. Verket är ännu idag centralt i all släktforskning om den svenska adeln. Här ges en bakgrund till verket och de Riddarhusgenealogier de bygger på.
Av Michael Lundholm
SGT 2019:1
Åkre och Lönnånger i Rogsta socken samt ursprunget för släkten Drake från Hudiksvall
Hälsingland år 1652. I samband med en tvist mellan grannarna uppges att bonden Olof Persson i Åkre »hustrus mors mormor« var en kvinna vid namn Barbro, som hade innehaft hemman i både Åkre och Lönnånger i socknen. Här görs ett försök att med utgångspunkt från fyndet i domboken och bevarade källor söka rekonstruera de »saknade« släktleden mellan Olofs hustru och hustru Barbro. Först redogörs för Olofs hustrus anfäder och närmaste släkt och därefter görs en utredning över Olofs och hustruns ättlingar, där släkten Drake från Hudiksvalls ursprung klargörs.
Av Thomas Sverker
Klint i Östra härad – en ofrälse officerssläkt under svensk stormaktstid
I Östra härad i nuvarande Jönköpings län levde under stormaktstiden en ofrälse släkt som kallade sig Klint. Med få undantag var släktens manliga medlemmar befäl vid Smålands kavalleriregemente. Några av dem nådde ryttmästares grad. Den här uppsatsen är en biografiskt inriktad kartläggning av denna släkt från 1630 till och med vuxna per- soner som levde 1721 vilka följs fram till sin död.
Av Göran Sparrlöf
SGT 2018:2
Helena Ioannis de Rosendaal – biskop Samuel Enanders mor och hennes släkt
Samuel Enander (1607–1670) var biskop i Linköping. Hans föräldrar, kyrkoherden i Kisa och Västra Eneby pastorat Nicolaus Petri och hustru Elin Jönsdotter, blev stamföräldrar för släkten Enander och ett antal adliga ätter (Gyllenadler, Enhielm, Enanderhielm, Silfverstråle och Enefelt). Här redogörs för hustru Elin Jönsdotters släkt, senare benämnd Rosendal, en utredning som omfattar personer i sex generationer i Hakarps, Lidhults, Rogberga och Södra Unnaryds socknar i Småland.
Av Olle Elm
Namnet Trolle i byarna Broby och Åhult i Jönköpings län – släktnamn eller gårdsangivelse?
Det fanns redan under senmedeltiden personer som kallade sig Trolle, men som saknade samband med högfrälseätten med detta namn. På 1600-talet uppträdde flera sådana ofrälse trollar på det småländska höglandet i Jönköpings län. Men var det ett namn eller en beskrivning av var man bodde? Här dokumenteras bärare av namnet hemmahörande i trollagårdarna i grannbyarna Broby i Lannaskede socken och Åhult i Nävelsjö socken i Östra härad.
Av Göran Sparrlöf
Urban Sikeborg lämnar SGT:s redaktion
Av Michael Lundholm
SGT 2018:1
Ömsom vatten, ömsom vin – kring fyra generationer Gummesson
Här presenteras fyra generationer Gummesson. Inta alla inom dessa fyra generationer utan bara de vars gemensamma band var yrkesverksamhet som kretsade kring vatten och vin. Verksamheten sträcker under ungefär ett sekel med start i varvsverksamhet på Långholmen i Stockholm
Av Björn Hagelin
Smedsläkten Warg från Forsbacka i Dalsland – de äldsta leden
Här presenteras för första gången en heltäckande redovisning av smedsläkten Warg från Dalsland. Utredningen har stått inför flera problem, bland annat i vilken utsträckning olika namnformer/stavningsvarianter av förnamn ska betraktas som olika namn eller inte.
Av Anders Klarbring
Om »Frunk« som soldatnamn
Släkten Frunck är en bruksarbetarsläkt känd sedan 1620 vid Skultuna mässingsbruk. Namnet förekommer dock också som båtsmans- och soldatnamn. Här prövas dels om det finns ett samband mellan bruksarbetarsläkten och soldaterna med detta namn, dels om det bland soldaterna uppstått släkter som använder namnet Frunck. En fortsättning på det arbete som presenterades i SGT 2017:2 avseende indelta båtsmän.
Av Michael Lundholm
Recension: Släktforskarnas årsbok
Av Anna-Karin Westerlund
Recension: Svenskt Biografiskt Lexikon 100 år
Av Michael Lundholm
SGT 2017:2
Vilka var Gabriel Gyllenståhls föräldrar?
Litteraturen kring den adlade kavalleriofficeren Gabriel Gyllenståhl (1644–1705) uppger att han var son till kaptenen Peder Ståhl och Sofia Anrep. Genom att kombinera två olika arkivfynd visas här att det inte kan stämma. Här visas på det korrekta förhållandet att föräldrarna var rådmannen i Växjö Måns Åkesson (d. 1648) och hans hustru Ingrid Joensdotter (d. 1682). Här ges också en redogörelse för denna släktkrets samt om Gabriel Gyllenståhls karriär och ekonomiska transaktioner.
Av Kjell Holmåker
Christian Ullman, en sonson till Lars Lanerius. Om värdet av bifynd i dombok
»Vet någon ursprunget för handlanden Christian Ullman i Göteborg (d. där 1767)?« Frågan ställdes 1999 på Anbytarforum och får nu sitt svar. Ett bifynd vid en genomgång Alingsås rådhusrätts arkiv visade ge en möjlighet att besvara frågan. Christian Ullman var i själva verket sonson till kyrkoherden i Källby Lars Lanerius. Resultaten presenterades vid 2:a Släktforskarseminariet 28 januari 2017 i Solna.
Av Sven Wallerstedt
Den judiska släkten Fürth i 1700-talets Böhmen. Om raviner och svarta hål i släktforskningen
En närmast fullständig släktutredning som inte var resultatet av något genealogiskt intresse är utgångspunkten här. Här redovisas hur undersökningen kunde kompletteras med hjälp av dels traditionell folkbokföring men också av museifynd och gravstenar. Resultaten presenterades vid 2:a Släktforskarseminariet 28 januari 2017 i Solna.
Av Thomas Fürth
Om »Frunck« som båtsmansnamn
Släkten Frunck är en bruksarbetarsläkt känd sedan 1620 vid Skultuna mässingsbruk. Namnet förekommer dock också som båtsmans- och soldatnamn. Här prövas dels om det finns ett samband mellan bruksarbetarsläkten och båtsmännen med detta namn, dels om det bland båtsmännen uppstått släkter som använder namnet Frunck.
Av Michael Lundholm
Recension: Släktforska med DNA
Av Olof Cronberg
SGT 2017:1
Samlad Röök – Skingrad dimma. En sammanställning av släkten Rööks äldre led.
Litteraturen kring släkten Röök har mest handlat om de bröder som adlades von Röök 1763. Här utreds de äldre leden med användning av ett brett källmaterial från två länder, bl.a. en innehållsrik korrespondens funnen i ett kronfogdearkiv. Artikeln redovisar nya resultat om stamfaderns Jakob Andersson Röök och hans avkomlingar.
Av Jonas Magnusson
Utmanande anor i Vireda, Skärstads och Ölmstads socknar – något om Anna Maria Fritz bakgrund.
Författaren berättar om hur han löst två stycken forskningsproblem i sin antavla. Forskningen omfattar det sena 1700-talet och 1800 talets förra hälft och visar hur man med en rad olika källor från kyrkoarkiv, domstolsarkiv, militära arkiv och muntliga tradition kan lösa släktforskningsproblem.
Av Olle Elm
Varför adlades kornetten Håkan Ståhle?
Författaren gör upp med myten att Håkan Ståhle skulle ha adlats av Karl XII därför att Ståhle under slaget vid Lund 1676 gett Karl XI sin egen häst Brandklipparen då kungens egen häst hade stupat. Resultaten presenterades vid 1:a Släktforskarseminariet 31 januari 2016 i Solna.
Av Göran Sparrlöf
Magnus Kristinason (Boberg-vapnet) och Magnus Kristinason (Håkan Tunasons ätt) − samma person.
Tidigare har hypotesen att de två Magnus Kristinason varit samma person avvisats då grunden att de förde olika vapen. Här prövas åter hypotesen och slutsatsen är att det är samma person.
Av Christian Lovén
Recension: Släktforskarnas årsbok 2016
Av Torsten Berglund
Recension: Kronans högre ämbetsmän i Dalarna under 700 år
Av Torsten Berglund
Recension: Vad står det?
Av Michael Lundholm
SGT 2016:2
Släkten Ulfsparres äldsta led. Om Påvel Tuvesson och Elin Ragvaldsdotter (Fargalt), deras barn och barnbarn
Den frälsesläkt som på 1600-talet kom att ta sig namnet Ulfsparre af Broxvik kunde leda sin härstamning tillbaka till 1400-talets mitt. Ända sedan 1700-talet har olika personer behandlat denna släkts ursprung, med mer eller mindre lyckat resultat. Författaren går här igenom samtliga äldre källor som kan belysa släktens äldsta led och dess egendomar, och han presenterar nya rön.
I sin redogörelse går han också in på frälse släkterna Fargalt och Bölja från Västbo, vilka blev befryndade genom ingiften.
Av Olle Elm
Per Alrik Andersson Furtenbach (1860–1942). Bokslut över en tjuv
Den utomäktenskapligt födde Per Alrik Andersson Furtenbach (1860–1942) dömdes för stöld hela åtta gånger. Per Alrik hade till stor förtrytelse för överste Börje Furtenbach – jo, just han som skrev handboken Släktforskning för alla –»annekterat« namnet Furtenbach. Författaren följer inte bara Per Alrik i kriminalvårdsarkiven, han går också in på den agnatiska, onektligt chauvinistiska släktuppfattning som Börje Furtenbach stod för.
Av Michael Lundholm
Andreas Magni (död 1600), kyrkoherde i Forsa i Hälsingland, och hans släktkrets
Andreas Magni, sockenpräst i Forsa-Högs pastorat i Hälsingland tillhörde en släktkrets som kom att omfatta ett sjuttiotal präster i ärkestiftet, bland dem flera biskopar. Men själv har han och hans ättlingar varit ett så gott som okänt kapitel. Författaren råder här bot för detta i sin grundliga genomgång av primärkällorna, resultatet av flera års forskning.
Av Thomas Sverker
Recension: Svenska släktkalendern 2016
Av Håkan Skogsjö
SGT 2016:1
Släktskap som äktenskapshinder. Genealogier och stamtavlor i Lunds domkapitels arkiv 1683–1688
Efter reformationen behölls i Sverige den kanoniska lagens förbud mot äktenskap mellan befryndade personer och även mellan besvågrade personer. Författaren ger här en översikt av hur reglerna långsamt luckrades upp, trots motstånd från kyrkan, och presenterar exempel på de dispensansökningar med bifogade släkttavlor man kan hitta i domkapitlens arkiv.
Av Markus Gunshaga
Jordrannsakningsprotokoll – en guldgruva för släktforskare. Med släkten Höckert som exempel
När en ny jordebok skulle upprättas genomfördes vanligen särskilda undersökningar om fastigheternas skattläggning, så kallade jordrannsakningar. Med utgångspunkt från Söderköping visar författarna hur man med hjälp av jordrannsakningsprotokoll och deras bilagor kan spåra tidigare ägare till jord och rekonstruera släktskap.
Av Kristina Edström och Christian Juliusson
»… sådana möbler och persedlar … som i synnerhet höra till kyrkans prydnad och skrud«. Om Harbro donation till Björnlunda kyrka
Jonas Andersson (d. 1832) och hustrun Maria Andersdotter (d. 1813) i sörmländska Björnlunda testamenterade ett ansenligt belopp till kyrkan för dess »prydnad och skrud«. Författaren berättar om parets släktförhållanden och hur församlingen använde fonden – delvis i strid mot dess bestämmelser – till dess upplösning 1988.
Av Michael Lundholm
Underlagmannen Lasse Nilsson i Finflo, Hälsingtuna socken, och hans släktkrets
Kronoämbeten och även prästbefattningar tenderade att samlas inom vissa familjer. Detta är tydligt inom släktkretsen kring den hälsingske underlagmannen Lasse Nilsson (d. omkring 1571). Bland annat med hjälp av en nyupptäckt 1500-talshandling i ett gårdsarkiv har författaren kunnat kartlägga underlagmannens släktförhållanden i detalj. Det visar sig också att familjen har många nu levande ättlingar.
Av Thomas Sverker
Till minnet av Hans Gillingstam
I januari 2016 avled fil. dr Hans Gillingstam, den stora portalgestalten i svensk släktforskning under 1900-talets senare hälft. Ingen har bidragit så mycket till kännedomen om Sveriges äldre släkt- och personhistoria som han. Tre av hans släktforskande lärjungar, »Gillingstamianer«, ger här ett personligt och ömsint porträtt av denne märklige man.
Av Urban Sikeborg, Torsten Berglund och Anders Winroth
SGT 2015:2
Personnamnens utveckling under senmedeltiden
Frågor om namn får ofta stor betydelse i 1500-tals- och medeltidsforskning, eftersom namn kan vara ett viktigt indicium för inbördes relationer mellan personer och familjegrupperingar. Men vilka namn bar man egentligen under medeltiden och hur stabilt var namnskicket? När tar de kristna dopnamnen över och när gör släktnamnen sitt intåg i Sverige? Författaren, som är professor emeritus i svenska, sammanfattar här forskningsläget och visar att medeltidens och den tidiga Vasatidens namnskick var föränderligt och dynamiskt, och att det i olika delar av Sverige påverkades av såväl politiska och religiösa som kommersiella faktorer och invandring.
Av Per-Axel Wiktorsson
Red:s anm. Om medeltida och 1500-talsnamnskick
Några kompletterande litteraturhänvisningar
Mickel i Tenhult och hans ättlingar i Törsbo cirka 1620-1750
I det småländska Rogberga berättades år 1689 om en skogvaktare Mickel i Tenhult i samma socken, vilken skulle ha nedskjutit en del av de danska inkräktarna ungefär 80 år tidigare. På 1800-talet restes en minnessten på platsen med påståendet att en ”dansk krigshär” år 1612 skulle ha besegrats av Tveta härads allmoge under ledning av skogvaktaren Mickel i Tenhult. Denne var en historisk person, som var gift med frälsekvinnan Brita Nilsdotter (Bååt). För sin roll som kronans skogvaktare i Jönköpings och Kronobergs län lönades mickel Jönsson med olika privilegier. Historikern Göran Sparrlöf presenterar här i en grundlig utredning Mickel Jönssons ättlingar via dottern Kerstin Mickelsdotter, gift med hejderidaren Nils Eriksson i Törsbo i Barkaryd, fram till 1700-talets början.
Av Göran Sparrlöf
Recension: Vart är släktforskarnas årsbok på väg?
Av Michael Lundholm
SGT 2015:1 »Vapenlikhetsfällan« av Kaj Janzon
Detta nummer av SGT utgavs som en bok författad av historikern Kaj Janzon och innehåller tre avdelningar:
- Ett kapitel om sigillvapen och vapenbruk under medeltiden
- Ett kapitel om metodproblem bakom Jan Ranekes Svenska Medeltidsvapen
- Kompletteringar och rättelser till Svenska Medeltidsvapen.
Medeltidshistorikern Kaj Janzon visar i »Vapenlikhetsfällan« att många rekonstruktioner av medeltida ätter och släktkretsar som gjorts och fortfarande görs utifrån vapenlikhet vilar på felaktiga antaganden. Man har nämligen utgått från 1600-talets teoretiska och detaljerade regelsystem för vapens utformning och användning och tillämpat den på medeltidens heraldiska praxis. Resultatet har många gånger blivit helt fel. I bokens inledande kapitel sammanfattar Janzon hur man faktiskt såg på och använde vapen och sigill under medeltiden, och hans iakttagelser kanske förvånar dig. Visste du att det egentligen inte fanns vad vi skulle kalla ättevapen under medeltiden? Att sigillet i första hand var den enskilda individens namnstämpel? Att även frälsekvinnor kunde ha sigill med heraldiska vapen? Det och mycket mer kan du lära här. Janzon går också igenom de allvarliga metodproblemen bakom Jan Ranekes stora trebandsverk Svenska medeltidsvapen (1982–1985) och han illustrerar dessa med ett stort antal rättelser. Samtidigt belyser han de källkritiska fallgropar som forskare ställs inför vid uttolkningen av medeltida brev.
- Köp »Vapenlikhetsfällan« i digitala Släktforskarbutiken.
SGT 2014:2
»Besitter en gammal tienare Isack Bem sitt hemman Sundh i Löfstad socken frijtt …« Ståthållaren Isak Behm och hans släktkrets
Fogden, ståthållaren och amiralen Isak Behm (död senast 1631) har gått till historien som en brutal och våldsam man, hertig Karls handgångne man i dennes slaktarebänk. Inget har dock varit känt om dennes släktförhållanden. Författaren visar att tidigare försök att knyta honom till Gävlesläkten Behm inte har varit hållbara, och han presenterar här en ingående utredning av dennes ättlingar i Uppland intill fjärde led.
Michael Lundholm
Regementskvartermästaren Magnus Ingelmans släkt i södra Småland
Magnus Ingelman (född omkring 1654) i Ingelstad i Östra Torsås var stamfar för släkten Ingelman, som behandlats i Svenskt biografiskt lexikon, men dennes egen härkomst har varit höljd i dunkel. Författarna presenterar här sin kartläggning av Ingelmans småländ- ska släkt på såväl fädernet som mödernet tillbaka till 1500-talets andra hälft.
Av Martin Brandt och Anders Möller
Vem var Anders Olofssons i Bure hustru?
Landsköpmannen och birkarlen Anders Olofsson (död omkring 1563) i Bure, Skellefteå, tillhörde Bureätten och blev stamfar för ett stort antal personer med namnet Burman. Om hans hustru Elins släkt har inget varit känt – tills nu.
Av Carl Henrik Carlsson
Recension: Johan Bures släktbok. Dvd utgiven av Genealogiska Föreningen 2014.
Av Carl Henrik Carlsson
SGT 2014:1
Mjöl i matskålen? Ett bidrag till forskningen om släkten Maskolls äldsta led
Brynolphus Andreae Maskoll var kyrkoherde i Edsleskog 1641–1674. Hans egendomliga tillnamn och vilken släkt det kan ha varit som kallat sig så väckte nyfikenhet redan på 1700-talet. Författaren visar hur fem senmedeltida dombrev ger klarhet i saken och tar dig med på en lärorik språkhistorisk utflykt om bruket av egendomliga tillnamn i allmänhet och namnet Maskoll i synnerhet.
Av Kaj Janzon
Frälsekvinnan Margareta Håkansdotter (Dädesjösläkten) och hennes ofrälse ättlingar
I en imponerande sammanställning av uppgifter i tidiga källor visas att ett avsevärt antal präster och prästhustrur i uppåt 25 småländska församlingar på 1600-talet härstammade från adelskvinnan Margareta Håkansdotter i Dädesjö, som levde vid 1500-talets mitt.
Av Martin Brandt, med bidrag av Niclas Rosenbalck
Källkritiska kommentarer till Victor Behms släktböcker
Släkter och personer med namnet Behm förekom i Sverige redan på 1500-talet. I den tidiga borgerliga släktforskningen – och nu på nätet – knyts flera av dessa till Gävleborgmästaren Jonas Mikaelssons släktkrets. Författaren visar på hur man på lösa grunder kunde skapa en släkt och tidiga släktmedlemmar utifrån rena hugskott.
Av Michael Lundholm
Mandråpare och horkarlar i Östergötland och Småland 1593−1595
1596 upprättade domprosten i Linköping Olaus Petri (1537–1599) en förteckning över grövre missdådare och de böter som indrivits de senaste åren. På något sätt är längden kopplad till ärkebiskop Abrahamus Andreae Angermannus blodiga visitationsresa i stiftet 1596. Längden är nu i okänd persons ägo, men författaren har utifrån fotografier transkriberat och utförligt kommenterat dess innehåll.
Av Magnus Bäckmark
SGT 2013:1/2 (dubbelnummer)
Agnatiska genealogier från 1641 för bondesläkter på Visingsö
Av Olle Elm
Den svenska släkten Ouchterlonys skotska ursprung
Av Jan Haraldson
Bilaga: Förklaringar av skotska och engelska begrepp i ”Den svenska släkten Ouchterlonys skotska ursprung” av Urban Sikeborg
Licentförvaltaren Daniel Fleissner i Stettin och hans släktkrets
Av Per-Åke Svensson
100 års samhällsutveckling speglad genom systrarna Olssons liv
Av Kristina Berglund
»Gummesläkten« från Mäjensjö i Norra Ljunga
Av Nils Hård af Segerstad
Om fränder, arvingar och bördemän under 1500-och 1600-tal
Av Urban Sikeborg
Jully Ramsay och andra pionjärer inom finsk släktforskning
Av Urban Sikeborg
Recension: Frälset och dess rusttjänst i Finland under 1500- och 1600-tal
Av Kaj Janzon
Recension: Göteborgs stifts herdaminne 1620-1999
Av Jan Appelquist
Recension: Soldattorp i Uppland
Av Elisabeth Thorsell
SGT 2012:1
Brukspatron Christier Månsson 1595-1659 av Carl Thomas von Christierson
Den Alftanska krönikan – en berättelse om gammal härstamning och minnenas gyllene band!
Av Jouni Kaleva
Anja, hennes familj och hennes resa: Chana Isbicka (1929-1985)
Av Henry Ohlsson
Postmästaren Sven Kråka och hans släkt: Nya uppgifter, kompletteringar och rättelser
Av Markus Gunshaga
En släktkrets kring namnet Runbom i Njudung
Av Claes Westling
Recension: Sarvlax. Herrgårdshistoria under 600 år
Av Carl-Thomas von Christierson
Recension: Släktforskarnas årsbok ’11
Av Kerstin Jonmyren
Recension: Änkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding 1660-1719
Av Michael Lundholm
Recension: Bergslagshistoria, årgång 12
Av Elisabeth Thorsell
Recension: The heraldry of foreigners in England 1400-1700
Av Michael Lundholm
SGT 2011:1
Daniel Svinhuvud och kyrkorätten
Av Anders Winroth
Om den goda bördens betydelse under stormaktstid och frihetstid
Av Urban Sikeborg
Recension: Erikskrönikans författare
Av Kaj Janzon
Recension: Den cyklande humanisten
Av Elisabeth Thorsell
SGT 2010:2
Fynd i protokollen från Växjö Domkapitel 1840-1841
Av Elisabeth Thorsell
Fältskärsfamiljen Wass
Av Olle Elm
En mässa för Erik Ottessons (Björnram från Västergötland) barn samt ett förtydligande om Nils Ottessons sätesgård Erstavik
Av Kaj Janzon
Recension: Sveriges arméförband under 1900-talet
Av Michael Lundholm
Recension: Svenska arméns uniformer 1875-2000
Av Michael Lundholm
SGT 2010:1
Kungsåren Johan Ingemarssons liv och verksamhet under 1300-talets första hälft
Av Kaj Janzon
Om Mattis Larsson i Hasselstad
Av Kjell Holmåker
Ätten Gyllenpamps ursprung
Av Olle Elm
Recension: Svenska Släktkalendern 2010
Av Kerstin Jonmyren
SGT 2009:2
Skådespelaren Sven Lindbergs anor
Av Elisabeth Thorsell
Den andra släkten Wattrangius
Av Magnus Bäckmark
Rättelse till Szabad & Elgentierna (2008): Adliga ätten 777 von Hagendorn
Av Lars-Olov Eriksson
Smedsläkten Rolig
Av Michael Lundholm
Pontus Möller 1921-2009
Av Michael Lundholm
Recension: Stockholms tänkeböcker från år 1592. D.22, 1634. Utgivna av Bo Elthammar
Av Pontus Möller (†)
Recension: I go to America, Swedish American Women and the Life of Mina Anderson
Av Elisabeth Thorsell
Recension: Severed Ties and Silenced Voices
Av Dennis L. Johnson
Recension: Vasatidens samhälle. En vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet
Av Michael Lundholm
SGT 2009:1
Randanmärkningar till Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor II
Av Stig Östenson
Wattrangska stamträdets redovisning av ätten Wattrangs stamlinje
Av Magnus Bäckmark
Ryska utredningskommissionen av 1919
Av Ludmila Werkström
Ytterligare material finns i Privatpersoner i Ryska utredningskommissionen 1919, SGS Småskrift 2009:1 av samma författare.
Om ätten Kuylenstiernas ursprung
Av Pontus Möller
Familjerna Sundberg och Sundler i Bogesund,
Av Magnus Bäckmark
Recension: Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin 1903-2003
Av Pontus Möller
Recension: Nordenfeltska rötter: en antavla i åtta led
Av Pontus Möller
Recension: Thords tankar: baserad på intervjuer med arkivlektor Thord Bylund
Av Pontus Möller
Recension: Släktforskarnas årsbok 2008
Av Michael Lundholm
Recension: Släktforskarnas årsbok 2009
Av Michael Lundholm
Wattrangska stamträdet och dess redovisning av anorna till Per Ulfsson (Svan)
Av Magnus Bäckmark
Vem var Olof Sonesson till Aranäs?
Av Olle Elm
Olof Sonessons vapenförbättring
Av Michael Siddons
Randanmärkningar till Supplement till Den introducerade svenska adelns ättartavlor I
Av Stig Östenson
Släkten Melander äldre led, av Nichlas Malmdahl
Recension:Adels- og våbenbreve udstedt af danske (unions-) konger indtil 1536, av Magnus Bäckmark
Recension: Präster i släkten?
Av Irma Ridbäck
Recension: Släktforskarnas årsbok 2007
Av Kerstin Jonmyren
Recension: Den adliga ätten von Post
Av Irma Ridbäck
Recension: Greve Erik Dahlberg
Av Pontus Möller
SGT 2008:1
Brumstedt och Brömsarna: Om komministern Magnus Brumstedts anor i Småland
Av Nichlas Malmdahl
Släkten Ekeroth (Ekroth) på Åland
Av Håkan Skogsjö
Var Nils Isaksson (Halvhjort av Älmtaryd) far till Katarina Nilsdotter?
Av Michael Lundholm
Recension: Svenska Släktkalendern 2007
Av Irma Ridbäck
Recension: Bland herredagsmän i Östergötland. Östgötska bonderiksdagsmän – bondeståndets ledamöter från Östergötland 1600–1866
Av Elisabeth Thorsell
Recension: Livgrenadjärbiografier 1962–1997
Av Michael Lundholm
Recension: Tvåhundra år med vallonsläkten Goffin (Goffeng, Goffing, Gauffin, Gaustin, Goffain, Goffe, Goffenger)
Av Pontus Möller
Recension: Leonore Liljencrantz Journal 1817–1819. Från Vallentunas herrgårdar till Stockholms salonger
Av Pontus Möller
Recension: Uplandia Sacra. Beskrivningar av kyrkorna i Vallentuna, Vada, Angarn, Markim, Orkesta, Frösunda, Kårsta och Össeby-Garn
Av Pontus Möller
Recension: Högby och Säby i Villberga socken, Trögds härad, Uppland
Av Pontus Möller
Recension: Något om knappens historia i Sverige
Av Pontus Möller
Recension: Något om släkten Kuylenstierna etablering i Sverige, av Pontus Möller
SGT 2007:2
Nygammalt och litet nyare om ätten Båt av Billa
Av Stig Östenson
Petter Melander x 3 – en småländsk släktknut
Av Nichlas Malmdahl
Vem var far till min farfar,
Av Hans Gillingstam
Malvina och Robert Guido – en familj reser till Australien
Av Elisabeth Thorsell
Recension: Släkter och namn
Av Per-Axel Wiktorsson
Recension: Idel ädel adel
Av Stig Östenson
Recension: Nazister i Sverige
Av Pontus Möller
Recension: Musik i Skara stift
Av Pontus Möller
Recension: Skarabispar
Av Pontus Möller
Recension: Social dynamik hos adeln
Av Michael Lundholm
Recension: Officerare och regementen
Av Pontus Möller
Recension: Gränsen mellan Östergötland och Småland
Av Pontus Möller
Recension: En lärds memoarer
Av Pontus Möller
Recension: En äventyrlig svensk
Av Pontus Möller
SGT 2007:1
Sju bondestudenter Trivallius, en bonddotter Trivallia och tre gårdars historia
Av Stig Östenson
Landsbygdsbebyggelsen i arkiven – källor och källkritik
Av Göran Ulväng
Recension: Mikrohistoria
Av Agneta Guillemot
Recension: Döda barn under århundraden
Av Johanna Sköld
Recension: Svenska Släktkalendern 2003
Av Håkan Skogsjö
Recension: Upplandspräster
Av Britt Hedberg
Recension: Riksdagsfakta
Av Björn Asker
Recension: Släktvapenrätt
Av Lars C. Stolt