Historiska marknadsdagar

Här har du möjlighet att söka på historiska marknadsdagar i Sverige, Finland och – i viss utsträckning – Norge. Vi bygger nu upp en databas och uppdaterar den löpande sedan lanseringen 20 augusti 2022.

Vid den senaste uppdateringen 11 december 2022 omfattade databasen

  • svenska marknadsdagar för åren 1770-1897,
  • finska marknadsdagar 1770-1888 (med luckor aug-dec 1816, 1818, 1824-1827, 1836, 1855 och 1883-1887) samt
  • norska marknadsdagar ”på orter gränsande till Sverige” 1831-1879.

I databasen hittar du 619 marknadsplatser (610 sökbara via karta och 9, utan positionering, sökbara via namn) och över 63 000 historiska marknadsdagar.

Databasen är sprungen ur Genealogiska Föreningens projekt Inrikes pass (som nås av medlemmar på medlemssidorna). Samtidigt är databasen fullt tillgänglig för alla att söka fritt i och vi hoppas att många kan få nytta av den!

Så här söker du via karta

Klicka på https://www.genealogi.net/util/prod/marknader/karta

Du får upp en karta med marknadsplatserna utsatta.

Tryck på + -knappen uppe till vänster för att förstora bilden. Sök dig fram till ett mindre, mer avgränsat område.

Nedan ser du ett sådant område, nämligen sydvästra Östergötlands län och en bit av norra Jönköpings län. När du låter markören vila på en ikon visas marknadsplatens namn, här Hester precis norr om samhället Sommen.

Fem marknadsplatser i sydvästra Östergötlands län och norra Jönköpings län: överst i bild Ödeshög och Stora Åby, norr om sjön Sommen och även strax norr om samhället Sommen Hester, här markerat, nere till vänster i bild Adelöv och längst ner Säby, söder om Tranås.

Om du sedan klickar på ikonen så får du upp marknadsplatsens namn i form av en klickbar länk

Och klickar du på länken så kommer du vidare till en visning av de historiska marknadsdagar som hitintills är registrerade för marknadsorten. (OBS! bilden på sökträffen nedan är beskuren både i höjd- och sidled.)

Så här söker du via namn

Om du har ett namn på en marknadsplats men inte vet var den låg kan du gå direkt in i databasen och göra en sökning där.

Klicka på https://www.genealogi.net/util/prod/marknader/hitta och genomför sedan din sökning i databasen. När du har fått träff kan du klicka dig från sökträffen till kartan för att se var marknadsplatsen låg.

Om databasen

Bakgrund

Önskan om att kunna söka på historiska marknadsdagar har vuxit fram inom föreningen, under arbete med databasen Inrikes pass. Där använder vi källor som dokumenterar resandet förr, främst gamla passjournaler men även enskilda pass, gästgiveridagböcker, tryckta notiser i tidningar (”Anmälde resande”) m. m. En stor del av de inrikes passen (som fanns till 1860) utfärdades för resor till marknader, för handelsmän, handelsexpediter, hantverkare m. fl. Ibland angavs vilka marknader personen skulle resa till, ibland angavs att passet var giltigt för resor i vissa angivna län. Och i passjournalerna angavs även passens giltighetstid. Önskan att forska vidare på en sådan passinnehavares resor väcker önskan att veta var och när marknaderna hölls.

Västernorrlands läns landskansli B V, vol. 2, GFs bild 406

I notisen ovan läser vi hur Rådmannen Sebenii änka i Härnösand den 30 december 1817  erhöll ett pass på landskansliet för sin betjänt Is. Aug. Grape, ett pass som gjordes giltigt till mars månads slut 1818 för resor till marknaderna i Borgsjö, Östersund och Sollefteå.

Samtidigt kan vi i ”Almanach För Året Efter Frälsarens Christi Födelse, 1818” se att de marknader som nämns i passjournalen samtliga finns med i förteckningen över årets marknader, och att de i passnotisen har räknats upp i just den ordning de hölls.

Almanack för 1818 med rikets marknader i januari och februari (fotograferad för GFs räkning på Kungliga biblioteket)

Borgsjö marknad startade den 5 januari och pågick i flera dagar,

Östersunds marknad hölls den 8 januari, och

Sollefteå marknad den 26 januari.

Bläddrar vi sedan vidare till nästa sida i almanackan så ser vi att det hölls ytterligare en marknad i Östersund, nämligen den 18 mars. Och allt detta är alltså inom den tidsram som angavs på betjänten Is. Aug. Grapes pass.

Databasens källor och dess omfång

Den huvudsakliga källan till denna databas har inledningsvis varit äldre almanackor. Förr i tiden innehöll årets almanacka uppgift om årets marknader. Det var ett par hundra marknader varje år som angavs med marknadsplats och marknadsdatum. Så länge Finland hörde till Sverige fanns även de finska marknaderna med i förteckningen. Fram till och med 1810 finns de med i de svenska utgåvorna, från 1811 trycktes de i utgåvor från Finland. I databasen finns det luckor i det finska materialet för åren 1818, 1824-1827, 1836, 1855 och 1870. Norska marknader ”på orter gränsande till Sverige” upptogs i egen avdelning i almanackorna från 1831.

Fakta som har registrerats i databasen

I databasen finner du marknadsortens namn inklusive länstillhörighet, datum då där hölls en marknad, uppgift om vilken typ av marknad det var (i den utsträckning det har angivits i almanackan), om marknaden pågick mer än en dag, övriga anmärkningar, en identifikationskod för marknadsorten (för registreringsarbetet) och en länk till kartan.

Fakta om varje marknadsort

Vi har för avsikt att samla specifik kunskap om de enskilda marknadsorterna. Om du har sådan kunskap får du mer än gärna höra av dig till oss på e-postadressen <inrikes pass (at) genealogi.net>. Tänk då på att sådan information behöver ha en källhänvisning.

Värdefull bakgrundskunskap

Om länstillhörighet

Vi anger det län som marknadsorten tillhörde vid tidpunkten för marknadsdagen(-dagarna). I samtliga tre länder har län nybildats och länsgränser flyttats, därför kan länstillhörigheten variera från tid till annan.

Finland[1]

I Finland fanns elva olika länsindelningar under svensk period 1634-1809 och tre stycken under rysk period 1809-1917.

Under svensk period:

  • 1634-1640 med Åbo län, Nylands och Tavastehus län, Österbottens län, Karelens län och Kexholms län.
  • 1640-1641 med Åbo län, Nylands län, Österbottens län, Karelens län, Kexholms län och Tavastehus län.
  • 1641-1642 med Åbo län, Nylands län, Österbottens län, Viborgs län, Kexholms län, Tavastehus län, Nyslotts län och Björneborgs län.
  • 1642-1646 med Åbo län, Nylands län, Österbottens län, Viborgs län, Kexholms län, Tavastehus län, Nyslotts län, Björneborgs län och Vasa län.
  • 1647-1648 med Åbo och Björneborgs län, Nylands län, Uleåborgs län, Viborgs län, Kexholms län, Tavastehus län, Nyslotts län och Vasa län.
  • 1648-1650 med Åbo och Björneborgs län, Nylands och Tavastehus län, Österbottens län, Viborgs län, Kexholms län, län och Nyslotts län.
  • 1650-1721 med Åbo och Björneborgs län, Nylands och Tavastehus län, Österbottens län (området tillhörde Västerbottens och Österbottens län 1654-1668 och 1669-1674), Viborgs och Nyslotts län och Kexholms län.
  • 1721-1743 med Åbo och Björneborgs län, Nylands och Tavastehus län, Österbottens län och Kymmenegårds och Nyslotts län.
  • 1743-1747 med Åbo och Björneborgs län, Nylands och Tavastehus län, Österbottens län och Kymmenegårds och Nyslotts län (med något ändrade gränser).
  • 1747-1775 med Åbo och Björneborgs län, Nylands och Tavastehus län, Österbottens län och Savolax och Kymmenegårds län.
  • 1775-1809 med Åbo och Björneborgs län, Nylands och Tavastehus län, Uleåborgs län, Kymmenegårds län, Vasa län och Savolax och Karelens län.

Under rysk period:

  • 1809-1812 med Åbo och Björneborgs län, Nylands och Tavastehus län, Uleåborgs län, Kymmenegårds län, Vasa län och Savolax och Karelens län.
  • 1812-1831 med Åbo och Björneborgs län, Nylands och Tavastehus län, Uleåborgs län, Kymmenegårds län, Vasa län, Savolax och Karelens län och Viborgs län.
  • 1831-1917 med Åbo och Björneborgs län, Nylands län, Uleåborgs län, S:t Michels län, Vasa län, Kuopio län, Viborgs län och Tavastehus län.

Norge[2]

I Norge användes åren 1662-1918 beteckningen amt för större förvaltningsområden. Från 1919 har dessa benämnts fylken.

Landet delades 1662 in i fyra stifts- eller huvudamt samt åtta underliggande amt:

  • Akershus (Christiania) stiftamt (nuvarande Akershus, Oslo, Hemark, Oppland och Buskerud)
    • Fredrikstad med Smaalenenes amt (nuvarande Østfold)
    • Tønsberg med Brunla amt (nuvarande Vestfold)
  • Agdesiden (Christiansand) stiftamt (nuvarande Aust-Agder och Vest-Agder)
    • Bratsbergs amt (nuvarande Telemark)
    • Stavanger amt (nuvarande Rogaland)
  • Bergenhus stiftamt (nuvarande Nordhordland og Voss fögderi i Hordaland, Sogn og Fjordane samt Sunnmøre fögderi i Møre og Romsdal)
    • Halsnøy kloster og Hardanger amt (nuvarande Sunnhordland og Hardanger fögderi i Hordaland)
    • Nordlandenes amt (nuvarande Nordland och Troms)
  • Trondheims stiftamt (nuvarande Sør-Trøndelag och Nord-Trøndelag)
    • Romsdals amt (nuvarande Romsdal och Nord-Møre fögderier i Møre og Romsdal)
    • Vardøhus amt (nuvarande Finnmark)

Ändringar i amtindelningen 1654-1840

1654 sammanfördes Halsnøy kloster og Hardanger amt till Sunnhordland og Hardanger fögderi och fördes till Bergenhus stiftamt.

1671 överfördes Sunnmøre till Romsdals amt.

 – Samma år inrättades Laurvigen grevskap och ersatte Brunla amt.

1673 inrättades Griffenfeld grevskap och ersatte Tønsberg amt.

1675 lösgjordes Nordfjord og Sunnmøre amt ur Bergenhus.

1680 åtfördes Sunnmøre och Nordfjord till Bergenhus stiftamt.

 – Samma år skildes Hallingdal, Eiker och Buskerud från Akershus stiftamt och sammanfördes till Buskeruds amt.

 – Ifrån samma år administrerades Vardøhus från Nordlandenes amt.

1682 lades Vardøhus under Bergen magistrat.

1685 fick Finmarkens amt åter egen amtman.

 – samma år skildes Nedenes amt och Lister og Mandals amt från Christiansand stiftamt.

1687 skildes Gudbrandsdalen og Hedemarkens amt från Akershus stiftamt.

1689 återfördes Sunnmøre till Romsdals amt.

1694 återfördes Gudbrandsdalen og Hedemarkens amt till Akershus stiftamt.

1757 delades Bergenhus stiftamt i Nordre och Søndre Bergenhus amt.

1781 bildades Hedemarkens amt[1]

1789 överfördes Senja och Tromsø fögderier från Nordlands amt till Finmarkens amt

1804 delades Trondheims stiftamt i Nordre och Søndre Trondheims amt.

1821 upplöstes Jarlsberg och Laurvigs grevskap och slogs samman till Jarlsberg og Larviks amt (även kallat Grevskabenes amt).

1831 avskildes Bergen från Søndre Bergenhus amt.

[1] Wikipedia: https://no.wikipedia.org/wiki/Hedmark, besökt 2022-08-10

[1] Huvudkälla: Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Finlands_län, besökt 2022-08-18

[2] Huvudkälla: Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Norges_amt, besökt 2022-08-10