Vi fick många spännande och bra frågor under föredraget om Inrikes pass under den digitala släktforskardagen 24 oktober 2020, frågor som vi inte hade möjlighet att svara på i stunden men som du återfinner här.

Loggades passen i residensstäderna?

Utfärdade pass skrevs in i passjournaler där de utfärdades. Uppvisade pass fick påskrift normalt på baksidan av passet. Om resesällskapet förpassades vidare, eller åter, efter att ha nått resmålet, skrevs de in i samma journal, eller egen journal, där beslutet togs.

En som dömdes till fängelse kunde ju transporteras till ett fängelse var som helst i landet. Behövde fångarna pass för att kunna transporteras i fångtransporten?

Ja, det utfärdades fångpass för alla som transporterades med fångtransport. Fångpassen återfinns ibland i samma volym som utfärdade vanliga pass, ibland i separata volymer eller arkivserier. I personregistret går det att söka på rollen ”Fånge”.

Jag undrar hur ofta ni lägger upp nya poster? Jag har hittat 69 poster med personer från Markaryd. Ska man beteckna det som klart eller kommer det mer?

Poster läggs upp när de registreras. Räkna med att det kommer fler poster med personer från Markaryd. Vi har stora mängder arkivmaterial kvar att både fotografera och registrera. En möjlighet du har är att som medlem lägga in en stående sökning på ”Markaryd”, en så kallad ”Favorit”. Du kan då välja att få ett e-brev hem när en sådan registrering görs. Efter midnatt varje dygn stäms medlemmarnas ”Favoriter” av mot de nya registreringar som gjorts under dagen och e-brev skickas ut till de som har fått träffar.

Brand i Karlstad. Finns något sökbart för mig?

De kopior av originaljournalerna som  följd av påbudet 1812 skickades till Justitiekanslern finns registrerade och täcker stora delar av åren 1813-1818. Landskanslierna runt om i landet var dessutom skyldiga att skicka utdrag ur sina passjournaler till landshövdingarna i de län dit man förpassat resnärer. I den mån sådana utdrag har skickats och finns kvar, och i takt med att vi återfinner dem i arkiven (inte alltid helt lätt, och ganska tidsödande) så kommer det på sikt dyka upp fler resenärer från Karlstad och Värmlands län. För närvarande har vi fotograferat av en sådan handling som skickades till Västerås och Västmanlands län och gäller resenärer som erhöll sina pass i Karlstad januari-mars 1813. Slutligen dyker uppgifter om pass upp när en resenär visade upp sitt pass på annan ort och där fick det påskrivet för fortsatt resa. När en resenär med ett pass utfärdat i Karlstad till exempel visade upp detta i Örebro, och om både Karlstad och datum då passet utfärdades finns angivet i Örebro-passjournalen, då registrerar vi resan från Karlstad som en egen post (och resan från Örebro och vidare som en annan post). Så sammanfattningsvis… ja, pass utfärdade i Karlstad tillkommer hela tiden, även om vi inte kan räkna med att kunna rekonstruera hela de förlorade originaljournalerna.

Var finns vägkartan? (Karta med allmänna vägar och gästgivaregårdar från 1700-talet)

https://www.genealogi.net/medlem/inrikes-pass/historik/vagvisare-fran-1700-talet/

Omfattar ert arbete också knallarnas respass/handelspass som var omfattande redan på 1700-talet? Knallarna sökte sina pass på magistraten i Borås.

Ja, absolut gör det det. Vi har hittils fotograferat passjournaler från Borås magistrat för åren 1824-1827 och registrering pågår. Några passjournaler från 1700-talet känner vi dock inte till.

För att få pass, behövde man åka en längre bit då? Alltså inte mellan två byar som låg ganska nära varandra om man till exempel skulle jobba som dräng eller piga?

Tack för viktig fråga! Frågan är lite klurig att svara på för något enkelt svar finns inte. I det kungliga påbudet från 1812 anges att undantag från passkravet gällde ”de, som til sina personer äro allmänt kände i den ort, der resan sker.” Med det går det nog att säga att din gissning är mitt i prick. Vardagliga resor till grannsocknar och vardagliga yrkesmässiga resor krävde inte pass men så fort man reste längre, eller om man reste runt i länet, till exempel till marknader eller som lumpsamlare, så krävdes pass.

Har ni någon aning om fördelning kvinnor och män som var resande?

Vi har ingen statistik på det. Ett hastigt försök här och nu till uppskattning ger ungefär 20-25% kvinnliga resenärer som är registrerade i eget namn. Därtill kommer att många reste tillsammans med mannen på hans pass. Om de då har noterats endast som ”hustru” så har de ingen egen registrering.

I någon församling finns bilagor till inflyttningslängden. Är det inrikes pass?

Bilagor till inflyttningslängden är inte inrikes pass. Men din fråga är viktig, eftersom ett pass för en specifik resa i grunden inte ändrade skattskrivningsorten, vilket däremot en flytt gjorde. Den som reste skulle komma tillbaks. Om någon reste till annan ort för att söka jobb däremot, så skulle vederbörande även ha med sig prästbevis i samband med flytten. Det är dessa prästbevis som finns samlade som bilagor till inflyttningslängden.

Med detta sagt finns det i kyrkoarkiv i Dalarna, därifrån många ju arbetsvandrade, flera flyttlängder som i praktiken är passlistor. Kyrkoherdar där hade specialtillstånd att utfärda en motsvarighet till pass, så kallade allmogebevis.

Om man inte är så lässäker men ser saker som behöver korrigeras i vissa poster – ska man gå med som registrerare då eller bara uppmärksamma någon av er på det?

Vi är jättetacksamma för rättelser. Skicka dem per e-post till <inrikespass at genealogi punkt net>.