Av Michael Lundholm
Budet har kommit att fil. dr Hans Gillingstam har gått bort. Han blev 90 år gammal och efterlämnar hustrun Teresa samt från ett tidigare äktenskap en dotter och en son med familjer.
Hans Gillingstam föddes 1925 och började redan som skolpojke med släktforskning och upptäckte då att han på fädernet härstammade från en bonde i Gillinge by, Ekeby socken i Olands härad. Han bytte sedan som 17-åring efternamn från Eriksson till Gillingstam.
Han studerade isländska, fornsvenska, historia och ekonomisk historia på dåvarande Stockholms högskola och tog en filosofie kandidat-examen där 1949. Han blev sedan filosofie doktor i historia 1952 på avhandlingen Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden. Släkthistoriska studier. En kontrovers med handledaren Nils Ahnlund ledde dock till att han inte fick docentur på avhandlingen.
Han började redan 1946 att på halvtid arbeta på det som senare blev Svenskt diplomatarium i Riksarkivet. Efter disputationen fick han en halvtidsanställning på Riksarkivet som senare övergick till heltid och varade till 1963. Han började då istället som redaktör på Svenskt biografiskt lexikon (SBL) där han var kvar fram till sin pensionering 1990. I samband med pensioneringen tillägnades han festskriften Individ och historia som utkom 1989.
Hans Gillingstam hade många sidouppdrag där ett av det viktigare har rört Äldre svenska frälsesläkter (ÄSF), där han såväl ingick i redaktionen som var en av de mest produktiva författarna. Bland hans publikationer märks också ett stort antal släktartiklar i SBL, genealogiska artiklar i bl.a. Släkt och hävd (SoH), Svensk Genealogisk Tidskrift och Personhistorisk tidskrift (PHT) samt 1970 tillsammans med Göran Setterkrans utgivningen av Biskop Brasks släktbok. Han publicerade också mer metod- och källkritiskt inriktade artiklar i SoH och PHT. Brev ur askan från 1996 rekonstruerade innehållet i många i original förlorade medeltida diplom.
Totalt har han från 1943 till sin död skrivit cirka 1750 artiklar. Den tryckta bibliografin i Individ och historia omfattar åren 1943-1989 och tar upp 1208 verk. Urban Sikeborg kompletterade bibliografin för åren 1989-1997 i Ett liv i släktforskningen. Hans Gillingstam berättar… (Släktforskarnas årsbok 1998). Efter 1997 fortsatte han dock att skriva och publicerade, inte minst i SBL under bokstäverna R och S, ett 50-tal artiklar.
Även om Hans Gillingstams signum har varit adelsgenealogi med särskilt fokus på medeltiden så har han även publicerat mycket annat, inte minst borgerliga genealogier i SBL. Han blev också en föregångsman inom modern allmogegenealogi när han 1950 i första numret av SoH publicerade sin egen antavla. Han har också i SoH kritiserat släktnamn som grund för släktdefinition, både som historiskt fenomen och som utgångspunkt för modern släktforskning. Han kom då i offentlig polemik med två ledande personer i GF, Börje Furtenbach och Lennart Zielfelt.
Hans Gillingstam utsågs 1990 av Sveriges släktforskarförbund till mottagare av Victor Örnbergs hederspris och 2013 av Svenska fornminnesföreningen till mottagare av Monteliusmedaljen. Hans Gillingstam kallades till hedersmedlem i Genealogiska föreningen 1980.