Pris: 100 kr + porto.
För köp kontakta expeditionen
via 08-32 96 80 eller gf(at)genealogi.net

Svensk Genealogisk Tidskrift, SGT, togs över av GF 2016. Läs mer

Innehåll SGT 2015:2

Personnamnens utveckling under senmedeltiden
Frågor om namn får ofta stor betydelse i 1500-tals- och medeltidsforskning, eftersom namn kan vara ett viktigt indicium för inbördes relationer mellan personer och familjegrupperingar. Men vilka namn bar man egentligen under medeltiden och hur stabilt var namnskicket? När tar de kristna dopnamnen över och när gör släktnamnen sitt intåg i Sverige? Författaren, som är professor emeritus i svenska, sammanfattar här forskningsläget och visar att medeltidens och den tidiga Vasatidens namnskick var föränderligt och dynamiskt, och att det i olika delar av Sverige påverkades av såväl politiska och religiösa som kommersiella faktorer och invandring.
Av Per-Axel Wiktorsson

Red:s anm. Om medeltida och 1500-talsnamnskick
Några kompletterande litteraturhänvisningar

Mickel i Tenhult och hans ättlingar i Törsbo cirka 1620-1750
I det småländska Rogberga berättades år 1689 om en skogvaktare Mickel i Tenhult i samma socken, vilken skulle ha nedskjutit en del av de danska inkräktarna ungefär 80 år tidigare. På 1800-talet restes en minnessten på platsen med påståendet att en ”dansk krigshär” år 1612 skulle ha besegrats av Tveta härads allmoge under ledning av skogvaktaren Mickel i Tenhult. Denne var en historisk person, som var gift med frälsekvinnan Brita Nilsdotter (Bååt). För sin roll som kronans skogvaktare i Jönköpings och Kronobergs län lönades mickel Jönsson med olika privilegier. Historikern Göran Sparrlöf presenterar här i en grundlig utredning Mickel Jönssons ättlingar via dottern Kerstin Mickelsdotter, gift med hejderidaren Nils Eriksson i Törsbo i Barkaryd, fram till 1700-talets början.
Av Göran Sparrlöf

Var är släktforskarnas årsbok på väg?
Recension av Släktforskarna årsbok 2015, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. De ändrade riktlinjerna för artiklar i årsboken omfattar krav på att artiklarna ska ge en ny, metodisk kunskap, och detta i kombination med en tuffare begränsning i artikellängd. Recensenten ser den nya policyn som problematisk och att den kommer att leda till att betydelsefulla släktutredningar refuseras. I stället fylls årsboken med artiklar författade av historiker, arkivarier och bibliotekarier. Är detta vägen att gå?
Av Michael Lundholm

Register till SGT 2015:2                         
Ort- och personregister. Observera att SGT 2015:1, som gavs ut som en bok med titeln Vapenlikhetsfällan, har ett separat register.